Hmm...

Hmm har så tråkigt. De e tråkigt att sitta hemma själv hela dagarna och bara vänta, vänta på att min sambo ska komma hem och på att våran lilla ärta ska komma ut! (hon kallas ärtan för att vi fick se henne fösta gången i vecka 7, då va hon liten som en ärta och hade ett hjärta som bultade för fullt!)
Kommer nog att använda bloggen mer lr mindre som en dagbok, dela lite känslor, tankar och funderingar och skirva en hel del ointresant vetande oxå!

Ni vet hon i reklamen som blir så arg när hennes strumpbyxor går sönder, eller hon som har så mkt hormoner så man vill fly när man hör henne när man kommer in i affären. Ja, hon som bara gnäller och skriker? Vill bara informera om att de e jag!! Jag är så full av elaka hormoner, i början av graviditeten så grinade jag hejdlöst, hulkade, fick andningssvårigheter. Men de gick  över (mer lr mindre) efter ett tag, sen blev jag hon, hon som är ett monster. Skriker och säger elaka saker utan någon anledning alls. Men jag e bara elak mot han som jag älskar mest, han som är mitt allt, (han som iof är en stor anledning till varför jag e gravid :P) han som jag aldrig vill leva utan- Mannen i mitt liv!
Varför blir de så? Och den stora frågan är hur i hela friden står han ut med mej? Jag tycker så synd om honom ibland, som tur är så är han juh den bästa mannen i världen så han står ut (med nöd och neppe). Älskar dej, tack!!
Och för att spö på lite ang graviditetens negativa sidor (som mkt snabbt blir possitiva, riktigt roliga) :
Jag e i normala fall en snarkare, (min morfar och hans fru sov i separata rum när jag va yngre då menar jag på andra sidan huset. Min mormor snarkar oxå otroligt mkt. så jag har de i generna) Men värst e de när man tagit sig ett glas lr två, trodde jag.  Hmm hur ska jag säga de här; min sambo sover brevid den stora snarkandes odjuret. De är så illa att innan jag äns somnat in ordenligt har jag redan börjat snarka. Jag är även hon som har svårt att somna om jag inte somnar på 1 minut. Så kan ni tänka er hur han har de?!!! Stackars honom!! Men lite roligt e de juh. Ang hormonerna så har jag hört att amingshormonerna är värst, hur ska de här sluta??!!!


Ja, akta bebis på väg!!!

Xo xo

Kommentarer
Postat av: Lenitha

Hhahahahha tror ja smäller aav!

de går snart över gumman, med hormonerna..

Pusss

2009-06-09 @ 14:10:24
Postat av: Katarina

Eller inte....för sen kommer amningshormoner...efteramningshormoner...Sen blir du nog gravid igen....

2009-06-09 @ 14:25:50
URL: http://katlind.blogg.se/
Postat av: Mia

Hahaha...... ja det skulle inte förvåna mej alls om det blir så. Ta det lugnt gumman. Det ger sej med tiden alltihop. Snart är det över för denna gång och sen har du fullt upp en lång tid framöver. Dagarna blir fyllda av massor att göra. Så njut nu av din ledighet fram till dess.

Kramizar från mamma Mia

2009-06-09 @ 14:55:11
Postat av: Ann-Louise

Vad kul att du startat en blogg! Ska bli kul att följa dig och alla dina mammahormoner ;) hehe...KRAM!!

2009-06-09 @ 19:28:40
Postat av: Skövde

Tro inte på vad de säger, de ljuuuger :p

Men jag tror oxå att du kommer få ditt andra barn ganska tätt efter första. För du är nog som jag, och jag sku nog vart gravid å väntat mitt femte NU om jag hade fått bestämma för 100 år sen ;)

2009-06-09 @ 20:47:27
URL: http://mukkis.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0